Rolf Nilsson har släktforskat sedan början av 80–talet, är speciellt intresserad av hur man kan använda andra källor än de rena kyrkoarkiven. Har en bakgrund i IT–branschen. Använder datorn som en viktig del i sin forskning. Har varit anställd på Landsarkivet i Lund sedan 2006, främst för att arbeta med forskarservice och datoriserade hjälpmedel.

”Släktforskning – Guldkorn ur arkiven.”
Rolf Nilsson berättar i sitt föredrag om hur man kan använda andra källor än kyrkoarkiv i sin släktforskning. Exv. hur man kan använda domböcker, bouppteckningar, sockenstämmoprotokoll, hembygdsböcker och muntliga källor. Eller hur man hittar guldkornen i arkiven! Som illustration använder han torparen Adrian Carlsson, i Långaryd Hallands län, dess familj och liv i åren 1830–1880.

Claes Ruderstam är adjunkt och lokalhistoriker, bosatt i Vittsjö, strax intill den gamla riksgränsen mellan Danmark och Sverige. Under ett 20–tal år har han ägnat mycket tid åt Göinges och Skånes historia, hållit mängder av föredrag, lett studiecirklar samt skrivit åtskilliga hembygdsartiklar och ett par böcker.

”Snapphanar och ofredstider.”
Från en brutal tid i Skånes historia tar vi upp Roskildefreden och försöker hitta förklaringarna. Men framförallt möter vi människorna och lyfter fram några dramatiska episoder. Dessutom förevisas ett par spännande samtida föremål.

Ewa Johansson, född i Åhus och som släktforskat sedan slutet av 70–talet, startade 1991 med att dela med sig av sina kunskaper vid TBV i Kristianstad. Sedan 2004 fortsätter verksamheten nu vid Studieförbundet Vuxenskolan Nordöstra Skåne. Ewa är också – kvinnan bakom företaget AnEken.

”Släktforskningens mysterium.”
Hur börjar man släktforska? Kom med på den spännande jakten på ditt förflutna och gör en resa tillbaka i tiden. Varje människas liv, bär sin egen historia. Du har chansen att berätta den! Föredraget som i första hand riktar sig till nybörjare kommer att ta dig runt bland kyrkohandlingar och sådant som kan vara bra att känna till inför starten av din nya hobby.

Solveig Fagerlund har varit verksam som forskare och lärare vid Växjö universitet där hon bland annat hållit i kurser i släktforskning och i vardagslivets historia, ett ämne hon brinner för. Vid Landsarkivet i Lund har hon arbetat med att utöka sökbarheten i DDSS (demografisk Databas Södra Sverige) och som ett led i detta arbete har hon hållit föredrag om sjukdomsnamnens historia. Hon är för tillfället engagerad i arbetet med Helsingborgs stadshistorik.

”En livlig trafik över sundet.”
Solveig Fagerlund disputerade år 2002 med avhandlingen Handel och Vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv, Helsingborg ca 1680–1709. I boken beskriver hon bland annat den handel över Öresund som bedrevs av kvinnor under de närmaste decennierna efter Roskildefreden. Det är denna handel och annan trafik över Öresund som föredraget kommer att handla om. Inom EU–projektet Öresundsfolk har hon gjort historien om en av handelskvinnorna, Johanna Axelsdotter, tillgänglig på Internet.

Carl Szabad, sedan 15 år anställd på Sveriges Släktforskarförbund, fram till 2003 som kanslichef. Har även arbetat som projektledare sedan mitten av 1990–talet, vilket bland annat utmynnat i ett dussintal databaser på CD–ROM, och ett supplementband till Härnösands stifts herdaminne. Är även styrelseledamot sedan 22 år i den lokala släktforskarföreningen i Stockholm.

”När kommer Elgen?”
12 års arbete med genomgång av hundratals bokverk och insamlande av tusentals uppgifter ur primärt källmaterial har avslöjat tiotusentals felaktigheter och kompletteringar till adelns referensverk ”Elgenstierna”, eller som bokverket egentligen heter – ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. Nu till Släktforskardagarna är årets största biografiska verk äntligen färdigt!

Magnus Olofsson är doktorand vid historiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om folkliga protester vid de skånska godsen under 1800–talets gång. I detta föredrag berättar Magnus om 1811 års revolt, från förordningen av förstärkningsmanskapet kungjordes till det blodiga nederlaget vid Klågerup.

”Det blir nödvändigt att göra rebellionskrig” – ”Klågerupskravallerna”
– eller den skånska allmogens sista stora revolt år 1811.

Sommaren 1811 utspelade sig den sista större revolten i svensk historia i Malmöhus län. Protesterna utlöstes av utskrivningen av det så kallade förstärkningsmanskapet, som skulle utöka arméns numerär. Deltagarnas handlingar skulle dock främst komma att riktas sig mot den skånska eliten: gods och prästgårdar plundrades; adelsmän och präster hotades och misshandlades; krav på ståndsutjämning och jordäganderätt framfördes. Revolten kallas ofta helt missvisande för ”Klågerupskravallerna” efter den blodiga strid med över trettio döda som utspelade sig mellan militär och allmoge vid Klågerups gods.