Jan Dahlin introducerar, Gösta Gansmark och Åke Moberg presenterar.

”Demografisk Databas Södra Sverige.”
"Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) innehåller uppgifter ur kyrkoböcker om den svenska befolkningen i delar av Skåne och Blekinge. I första hand är det uppgifter om födelser, vigslar och dödsfall från 1600–talet fram till 1900–talets början. DDSS är en unik databas användbar för utbildning och undervisning, för vetenskaplig forskning samt för person–, hembygds– och släktforskning. DDSS är fritt tillgänglig och sökbar för envar på Internet."

Peter Wallenskog, styrelseledamot, f d VD i sju år. Civilekonom DHS. Har arbetat som kontorschef i bank, koncerncontroller på Telia samt andra företag. Är kopplad till Genline sedan år 2000 och är en av de större ägarna idag i företaget.

David Fogelberg, ansvarig för affärsutvecklingen på Genline sedan knappt två år. Lantmästare och lärare. F.d. IT–chef på kommun. Har utvecklat databasen Bygdeband och är hembygdsforskare sedan 20 år.

”Genline – nu även bygden på nätet!”
Genline har idag ett komplett digitalt arkiv över de historiska kyrkböckerna. Nu har Genline även påbörjat digitaliseringen av det moderna materialet, vilket gör arkivet än mer intressant. Parallellt med detta har Genline under de senaste åren förvärvat och utvecklat en ny databas anpassad för bygdeforskning – vi kallar den för Bygdeband. Bygdeband möjliggör för forskaren att ta del av hembygdsmaterial av alla de slag i digitaliserad form. En revolutionerande funktionalitet är den s.k. aktiva, elektroniska kartan till vilken man kan knyta dokument och platser geografiskt! En mycket uppskattad möjlighet för forskaren. Dessutom utvecklar Genline tillsammans med föreningen DIS en platsindexering i relation till kyrkboksarkivet, vilket gör att platsen lätt kan nås både i Bygdeband och på Genline.

Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, har forskat om äldre nordisk historia, med teman som statsbildning, politisk kultur och identiteter, och har nyligen publicerat Skåne i Danmark. En dansk historia till 1658 (2008).

”När Östdanmark blev Sydsverige.”
Ny forskning har de senaste åren gett en ny bild av Skånelandskapens övergång till Sverige. Snarare än en snabb och hård ”försvenskning” genast efter 1658 rörde det sig om en lång process med förhandlingar och kompromisser, som först på 1680–talet slutade med att landskapen formellt blev delar av Sverige. För de flesta skåningar fortsatte livet som normalt.

Peter Ullgren, Lundahistoriker och författare, disputerade i historia vid Lunds Universitet 2004. Har sedan dess utgivet ett antal böcker med historiskt perspektiv. Vid sidan om författandet undervisar och forskar Peter vid Historicum å Lunds Universitet och är en flitigt anlitad föredragshållare, som också medverkat i radio & TV vid flera tillfällen.

”Uppsnappade brev: Karl XII:s soldater i Norge 1716.”
Föredraget handlar om brev skrivna vårvintern 1716 av okända karolinska soldater. Brev som i spillror har överlevt tidens tand och förmedlar nu ytterst personliga tankar och åsikter, inte bara om den egna upplevelsen av kriget, utan även synen på samhället och den undergångsstämning som rådde vid stormaktstidens slutskede. Det är kärlek, hopp och förtvivlan, död och förintelse som sipprar fram ur breven från fäder, makar och söners berättelser till familjer hemmavid.

Anders Ödman, docent i medeltidsarkeologi och bl.a. expert på medeltida borgar och krig. Ledde den stora utgrävningen på Helgeandsholmen i Stockholm, Riksgropen, på 1980–talet. Har varit chef under drygt 10 år på Historiska Museet i Lund. Numera verksam som lektor vid arkeologiska institutionen i Lund. Har publicerat böcker om borgar i Skåne och om norra Skånes medeltid men har också ett stort intresse i den senare skånska historien.

"Skånska kriget – en skånsk apokalyps, eller – så skapar man snapphanar."
Föreläsningen har sitt ursprung i min bostad – Lilla Harrie gamla prästgård – där familjen bott i 20 år. 1676 kom den svenska hären till byn och hade sitt läger här i tre veckor före slaget vid Lund. Hela byn förutom kyrkan brann. Den brända prästgården hittar jag en bit under den senare stenoren. Från denna enskilda civila katastrof har en undersökning gjorts utifrån framför allt kyrkligt material i vilken utsträckning som fler byar delade Lilla Harries öde. Resultatet är skrämmande. Västra Skåne var till stora dela ödelagt när kriget slutade 1679.

Göran Skytte, en man med många strängar på sin lyra, vi möter honom som författare, dokumentärfilmare och som en av Sveriges mest erfarna journalister. Tilldelades Stora Journalistpriset 1984 och känd för en stor publik genom TV–programmet ”Skytte” 1990–99.

”Brev från tystnaden.”
Huvudpersonen i hans föredrag är Görans mors morfar Carl Julius Dalmer, född 1841 i Båstad. Som ”dövstum” på 1800–talets mitt tillhörde han en av de svagaste grupperna i den tidens samhälle. Men Julius fick möjlighet att lära sig läsa och skriva, få yrkesutbildning, blev lärare för andra döva och slutligen egen företagare. Genom 200 efterlämnade brev har Göran Skytte skapat ett omtumlande och gripande dokument med den döve huvudpersonen Carl Julius Dalmers egna nedtecknade känslor och uppfattningar i ”Brev från tystnaden”.