Gunnar Ståhl, Bromma, född 1942, är överingenjör och fil. mag. i historia. Har tidigare studerat judisk invandring och bosättning i Sverige 1774–1838 och resor mellan Pommern och Sverige med särskilt fokus på tidsperioden 1720–1750 över Ystad och Malmöhus län. Leder föreningen G–gruppens arbete med kartläggning av resor över Östersjön 1630–1860.

”När svenskar blev skåningar.”
Om assimilering av invandrare efter Roskildefreden 1658. Efter Roskildefreden flyttade svenska ämbetsmän till Skåne. Även om några danska fogdar blev kvar och svor trohet till den svenske kungen, invandrade många till Skåne från svenska landskap och andra delar av det svenska väldet. De var personer som kom att verka inom skatteväsende och förvaltning, senare också rättsväsende och inte minst i militära förband. Genom undersökning av några släkter och familjer har nära relationer kunnat påvisas mellan invandrade svenska ämbetsmän. De tog med sig former för förvaltning till Skåne som utvecklats under svensk stormaktstid. Några lyckades väl, andra mindre väl.

Niklas Hertzman började släktforska redan under gymnasiet och har släktforskat i 20 år. Sedan 2003 jobbar han på heltid med släktforskning och att hjälpa släktforskare med bra och läsbara handlingar. Äger och driver företaget HH DigiArkiv AB (www.digiarkiv.se) som digitaliserar de gamla handlingarna – och gör Din historia läsbar.

”Släktforskning – vägen till ny kunskap om dina förfäder.”
Du är unik! Utan varenda en av dina förfäder, vad de gjorde eller vem de träffade och gifte sig med spelar roll för dig. Utan dessa dina förfäder, så hade Du inte funnits. Jag berättar hur du börjar och visar lite exempel på spännande saker som du kan hitta om dina förfäder. Föredraget riktar sig framför allt till dig som inte har börjat släktforska, men som funderar på det och undrar lite hur det går till. Vad är en kyrkobok och var hittar jag materialet, är frågor du får svar på. Det är viktigt att känna till grunderna och med hjälp av dessa mina enkla tips och ledtrådar, så kan du börja denna spännande hobby.

Charlotte S H Jensen, folklorist, mag. art. Anställd vid Köpenhamns Universitet 1987–90, Arkivkonsulent vid Landsarkivet för Själland 1991–95 och som Arkivarie i Statens Arkiv 1995–2005. Idag finner vi Charlotte som webbredaktör vid Nationalmuseet, Köpenhamn. Mottog NCK:s årspris 2007 för kulturarvspedagogisk verksamhet. Författare av ”Släktdetektiven, en introduktion i släktforskning för barn och ungdom”.

”De satans svenskarna.”
Fiendebilder är långtifrån något nytt fenomen. För 350 år sedan och i decennierna efter var det inte vänliga tankar, som danskarna hade om sina grannar på andra sidan sundet. Historien ger inblick i den allmänna danska uppfattningen om svenskarna, som ansågs som ett människosläkte som både var onda och brutala – men som tur var, också så dumma, att de ganska lätt kunde luras. Föredraget ser på den danska historien om svenskarna – den enda tröst i sammanhanget är nästan, att polackerna blev ansedda som än värre.

Sten Skansjö, professor i historia och verksam vid Högskolan i Kristianstad. Specialområde är Skånes historia i perioden från ca 1000–1700, med en inriktning mot tvärvetenskaplig landskapshistoria. Har bl.a. utgivit Söderslätt genom 600 år, och Skånes historia (1997). Skansjö är en av utgivarna bakom den omfattande källpublikationen Decimantboken 1651 för Skåne, Blekinge och Bornholm (2007).

"Skåne vid dansktidens slut.
Några reflexioner utifrån Decimantboken 1651."
Strax före Skånes övergång till Sverige 1658 infördes i princip alla skånska bönder med sina namn och sina gårdar i ett unikt register, den s.k. ”Decimantboken från 1651”. Detta omfattande register finns numera utgivet i en tryckt praktvolym. Sten Skansjö berättar om Decimantbokens tillkomst och vad den har att berätta under den korta fredsperioden mellan de båda svensk–danska krigen 1643–45 och 1657–58.

Elisabeth Reuterswärd, fil. dr. i historia, f.d. 1:e arkivarie vid Landsarkivet i Lund. Författare till flera böcker, bl. a ”Ett massmedium för folket”. Studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700–talets samhälle (2001); ”Att söka sina utländska rötter”. En vägledning till källor om invandring i svenska statliga myndigheters arkiv under 1900–talet, (1995);  ”Utländskt ursprung”. Söka och finna i svenska arkiv (2003, med Anna Svenson) samt ett antal artiklar om arkiv och hur man kan söka information i dem.

”Predikstolen som nyhetsförmedlare.”
Var efterlystes brottslingar och rymlingar förr? I kyrkan! Var fick man reda på att äkta män övergivit sina hustrur? I kyrkan! Hur annonserades kommande auktioner? I kyrkan! – Släktforskaren kan ha stor nytta av det som kungjordes i alla kyrkor under hela 1700– och 1800–talet.

Fredrik Persson är verksam som historiker vid Lunds universitet och medverkar också regelbundet som kulturskribent i Sydsvenskan Dagbladet. I sin forskning har han intresserat sig för skånsk historia ur olika perspektiv. Fredrik har skrivit om hur den skånska adeln förhöll sig till övergången från Danmark till Sverige, men också om vilken roll skånsk historia kan spela för identitet och politik idag.

”Slaget vid Lund 1676.”
I mitt föredrag kommer jag att berätta om slaget vid Lund 1676. Det handlar om det dramatiska händelseförloppet, och om slaget så som det ofta sägs, verkligen avgjorde Skånes öde. Men det handlar också om hur slaget lever vidare och påverkar oss en idag, som historia, minne och monument.